drottning
God Morgon.
Första sovmorgonen på några veckor, inte ens helgerna är till för att sova på längre.
Då ska man iväg hit och dit. Ut och va i det fina vädret. Kändes verkligen som att ja behövde lite sömn i mej.
Känner mej pigg och glad nu. Förutom en sak, det är det här men pengar jämt ja blir tokig.
Som en vanlig tjej ifrån en helt underbar vanlig svensk arbetarfamilj skaffade jag mig själv ett helt vanligt arbete.
Med mig i ryggsäcken hade jag kärlek och dom som trodde på mej.
Flyttade hemifrån för fem år sen, när jag fyllt 19. Ekonomin har aldrig vart något att skryta över, men jag har alltid betalt mina räkningar och mat på bordet till mej och katterna. Jag har inte en enda skuld eller lån och det är jag tacksam över. Finns så många i min ålder och omgivning som lånat sej upp över öronen. För både det ena och det andra bil, lägenhet, spelande, resor.
Jag tycker verkligen att lån som går snabbt att fixa ex. telefonlån eller smslån är värdelöst, men det är väl inte företagens fel att folk är idioter som inte fattar bättre själva.
Människan är ju ute efter att tjäna så mycket pengar som möjligt och så länge det inte handlar om mord (hoppas man) så är det inget som är omoraliskt.
Ialla fall, jag kan inte alltid gå ut och köpa allt som jag skulle vilja ha.
Därmed inte sagt att jag ser ut som barnen från frostmofjället.
Jag vet att faktiskt dom flesta har det ungefär på det här sättet och man överlever.
Det är inte lätt att bygga upp sig ett liv från noll, på vilket plan som helst.
Ekonomiskt, känslomässigt, fysiskt.
Och jag tror att man får kämpa några år men sen, sen kommer välfärden.
Och den behöver inte vara ekonomisk.
Det är därför man kan känna lite "ja faktiskt" avundsjuka mot tex. blondinbella och andra rika (utan anledning) slynor.
Och om ärligheten ska fram så tror jag inte att hon är lyckligare än mej.
Jag tror inte nån är det, är det inte det allt handlar om?
Att om jag ser mej som den lyckligaste tjejen här, så är jag det?
Jag är min egen drottning om jag vill det. Och det är självförtroende.
Det är tro på mej.
Inte träna på sats och springa fem mil om dagen och inte äta glass.
Nu ska jag ialla fall börja packa ner lite grejer i lyan. Snart är det flytt.
Ajöken
Första sovmorgonen på några veckor, inte ens helgerna är till för att sova på längre.
Då ska man iväg hit och dit. Ut och va i det fina vädret. Kändes verkligen som att ja behövde lite sömn i mej.
Känner mej pigg och glad nu. Förutom en sak, det är det här men pengar jämt ja blir tokig.
Som en vanlig tjej ifrån en helt underbar vanlig svensk arbetarfamilj skaffade jag mig själv ett helt vanligt arbete.
Med mig i ryggsäcken hade jag kärlek och dom som trodde på mej.
Flyttade hemifrån för fem år sen, när jag fyllt 19. Ekonomin har aldrig vart något att skryta över, men jag har alltid betalt mina räkningar och mat på bordet till mej och katterna. Jag har inte en enda skuld eller lån och det är jag tacksam över. Finns så många i min ålder och omgivning som lånat sej upp över öronen. För både det ena och det andra bil, lägenhet, spelande, resor.
Jag tycker verkligen att lån som går snabbt att fixa ex. telefonlån eller smslån är värdelöst, men det är väl inte företagens fel att folk är idioter som inte fattar bättre själva.
Människan är ju ute efter att tjäna så mycket pengar som möjligt och så länge det inte handlar om mord (hoppas man) så är det inget som är omoraliskt.
Ialla fall, jag kan inte alltid gå ut och köpa allt som jag skulle vilja ha.
Därmed inte sagt att jag ser ut som barnen från frostmofjället.
Jag vet att faktiskt dom flesta har det ungefär på det här sättet och man överlever.
Det är inte lätt att bygga upp sig ett liv från noll, på vilket plan som helst.
Ekonomiskt, känslomässigt, fysiskt.
Och jag tror att man får kämpa några år men sen, sen kommer välfärden.
Och den behöver inte vara ekonomisk.
Det är därför man kan känna lite "ja faktiskt" avundsjuka mot tex. blondinbella och andra rika (utan anledning) slynor.
Och om ärligheten ska fram så tror jag inte att hon är lyckligare än mej.
Jag tror inte nån är det, är det inte det allt handlar om?
Att om jag ser mej som den lyckligaste tjejen här, så är jag det?
Jag är min egen drottning om jag vill det. Och det är självförtroende.
Det är tro på mej.
Inte träna på sats och springa fem mil om dagen och inte äta glass.
Nu ska jag ialla fall börja packa ner lite grejer i lyan. Snart är det flytt.
Ajöken
Kommentarer
Trackback
